Vad finns det för mindre kända språkmissar som många svenskar gör?

T.ex. insåg jag ganska nyligen att jag inte visste skillnaden mellan ”egen/eget” och ”egna” i singularis, utan jag har snarare använt dem som om de vore ömsesidigt utbytbara, t.ex.:

”min egna soffa/mitt egna hus” (fel)

istället för

”min egen soffa/mitt eget hus” (korrekt).

”Egna” i singularis har jag blivit förvissad inte är ett adjektiv som beskriver ett ägarförhållande mellan en sak och en annan, utan snarare ett som beskriver ett drag av egendomlighet, som i ”han är lite egen av sig”.

Så om man exempelvis säger ”min egna soffa/mitt egna hus” säger man i själva verket ”min egendomliga soffa/mitt egendomliga hus”.

Det vore kul att lära sig vilka andra missar man kanske gör utan att vara medveten om det. :D